image

image

Irriterad på mig själv för att jag sover så länge cyklar jag till första bästa matställe och äter lunch. Jag tror dock att kroppen behöver vila ordentligt så jag ställer aldrig (gjort det en gång i Norge bara) någon klocka när jag är iväg och cyklar. Det är fantastiskt skönt att låta kroppen bestämma faktiskt. Det finns dock vissa saker den inte får bestämma utan blir tuktad till att uthärda. En av dessa är att cykla. Jag känner nu att kroppen slutat protestera och har vant sig vid daglig cykling. Det är knäna som ömmar lite men inte värre än att jag kan njuta av cyklingen. När då kroppen slutat att protestera måste något annat säga ifrån. Idag har jag konstaterat att min cykel är självdestruktiv. Började med att jag upptäckte vad det var som plingade så fint i ekrarna vid ett tillfäöle igår. Det var en mutter till ena handbromsen. Bromsen fungerar fortfarande finfint men jag får se upp så att jag inte tappar bulten. Senare tycker jag att sadeln börjar kännas knepig. För första gången under mina resor lossnar justerskruven till sadeln. Tar några försök innan jag får sadeln ungefär som den var innan. Senafe på kvällen stannar jag vid en bensinmack och för första gången under resan pumpar jag upp däcken till rätt tryck. Den lilla pumpen jag har med mig klarar inte av att få upp trycket hela vägen och varje gång jag tänkt på att jag har dåligt med luft har bensinmackarna lyst med sin frånvaro. Det rullar så underbart lätt och efter någon km får jag stanna och laga en punktering! Eftersom jag har en extra (har tidigare haft 3 slangar extra men aldrig behövt så många och därför minskat till 1)slang med mig bytte jag till den så att den nya lagningen får torka ordentligt. Slangen jag bytte till lagades för 2 dagar sedan efter att en gammal lagning gett med sig. Stannade i Oulu och åt på en italiensk restaurang. Första finska ölen konsumerades tillsammans med Penne quatro formaggio. Smaskens. Var aldrig nere i centrum men de delar jag såg av staden var trevliga. I Lonely Planet kan man läsa att Oulu är en av europas bästa städer att cykla i vilket jag kan hålla med om. Bra cykelbanor och fantastiskt bra skyltat. Tänk om det vore så bra överallt! Under kvällen svalnade det ganska mycket och det blev lite småkallt att cykla. Tur att jag fick tag på varma lösärmar att dra över. Manliga? Nja.. Snygga? Nja… Sköna? Gudomliga! Det märks att man kommit ganska långt söderut nu. Trafiken är tätare och hänsynen minskar. Jag har samma känsla här somjag haft tidigare gånger, resan börjar ta slut. Inte bara distansmässigt utan även naturmässigt. Visst är det vacker och det finns mycket att njuta av men det skiljer sig mindre och mindre från hemma. Tempot ökar mer för varje cyklad km och därmed också stressen. Jag skulle nog inte vilja bo i lappland men jag älskar att vara där. Man kan bara vara och njuta av vidderna.

Distans idag: 167km
Distans totalt: 978km