Arkiv för juni 2012

Kvällens utsikt

video-2012-06-29-22-26-02
Gårdagens slutdestination.

1 Kommentar

Dag 12

Kallt och blåsigt var det när jag vaknade. Tog ett tag att rycka upp sig. Dessutom var täckningen på mobilen sådär. För att chatta så kunde jag sitta som vanligt men för att överföra en bild var jag tvungen att hålla mobilen mot taket i tältet. Medans jag chattade med Emma fixade jag lite värmande morgonkaffe och fick i mig lite ”hälsobröd”. Emma skickar en bild och jag håller mobilen mot taket i tältet…. och fumlar till det. Tappar mobilen i kåsan som är full av kaffe. Kaffet rinner ner i ena ändan av tältet under mitt liggunderlag. Jag torkar av mobilen och börjar lyfta på liggunderlaget för att torka där. Då kommer vinden åt tältbotten och lyfter den eftersom all vikt är borta. Kaffet sprider sig mer och mer i tältet. Segrande ur kampen går jag dock slutligen. Mobilen beter sig lite knepigt men ger med sig till slut och fungerar nu ypperligt. Jag påbörjar min cykling i så kraftig motvind att jag funderar på om det går baklänges emellanåt. Det är dock bara ca 5km jag ska ta mig för att få en kort sträcka sidovind och sedan vinden i ryggen. Med de parametrarna så går det att kämpa den korta sträckan. Större delen av dagen har det varit plant och med vinden i ryggen. Jag har idag observerat lite annorlunda sätt att göra saker på. Jag kan inte säga att de är felaktiga för det kan finnas anledningar till att göra så men jag kan med bestämdhet säga att de är lite udda. På en rastplats stod en bil parkerad. Jag såg en person med en kamera i sin hand. Han fotograferade informationsskylten som fanns på platsen. Han fick syn på mig och försökte lite försiktigt fotografera mig och sedan fortsatte han att fotografera ett monument på platsen och sedan ett solur. Sen vet jag inte vad han mer fotograferde men kameran gick och gick. Han måste ha relativt många bilder att sortera när han kommer hem. Som sagt inte fel men man kan fråga sig varför man fotograferar precis allt man ser. Nästa sak var också på en rastplats. Där hade en bil kört upp jämte informationsskyltarna. Det var altså inte en sådan stor informationstavla med karta och så utan sådana som man kan stå oh titta ner på för att läsa om någon särskild plats eller händelse. Det går kanske an att läsa från förarsidan men frågan är om han läste högt för frun som satt jämte eller om han vände bilen och lät henne läsa skylten själv. De hoppade i alla fall inte ur bilen. Idag har jag även stött på en återvinningsstation i isländsk stil. Den liknade de vi har hemma med en container för varje typ av avfall t.ex. Plast och kartong. Vad jag kunde se så fanns det max 20 stugor runt om på kanske 1km radie. Det fanns absolut inget annat. Undra om de har samlingsplats återvinningsstationen? Eller inte med tanke på containern för Organiskt material/Döda djur som hade en mindre trevlig odör omkring sig. Jag har även mött en hel del cyklister idag. Undligast var nog de tre cyklister som jag antar cyklade i grupp eftersom de hade likadana flaggor baktill alla tre. De cyklade dock med ca 1km avstånd mellan varandra och hade så mycket packning att jag undrar om de ska krossa saharaöknen eller något. Dt var knappt att de kunde hälsa heller. Desto trevligare var mitt möte med en tysk och två spanska cyklister som jag pratafe en del med. Tysken hade sex veckor här på island och hade tidigare varit i sydamerika och cyklat rundor ett drygt år. Han funderade på att cykla jorden runt men var tveksam eftersom han då skulle få en ganska kass pension. Ja, det kan ju också vara någog att tänka på när man planerar en semestertrip. Jag har nu landat vid en glaciärsjö, en bit från en annan sjö där de flesta turister stannar. Här är det bata ett par husbilar och ett tält. Jag blev bjuden på öl av några holländare och vi pratades vid ett tag. De reste runt en hel del med sin husbil och hade varit en hel del i sverige oh norge. Det var en trevlig pratstund och nu tänkye jag sova lite. Hoppas att glaciärisen jag samlat ikväll blir till gott morgonkaffe.

Dagsturen: 150km
Totalturen: 1219 km

Inga kommentarer

Dag 11

Att sova jämte en fågelkoloni kan ha sina för och nackdelar. Nackdelarna är att en fågelkoloni låter ganska mycket och dessutom kan de bajsa på tältet om man har otur. Fördelarna är svårare att se, skulle möjligen vara om man gillar att inte sova så mycket. Nu sover jag ganska bra även om jag råkar befinna mig i närheten av en fågelkoloni så det var inga bekymmer. Vad det gäller bajsandet så har jag inte märkt något på tältet. Man kan säga att jag kom lindrigt undan. Det som var mindre trevligt var dock regnet och kylan. Det var segt att ta sig ur sovsäcken denna morgon. Det bärjar med en arm som sen helt enkelt inte blir mer utan den åker ner i värmen igen. När man är ite så här så bevöver kroppen vila. Det tar jag fasta på en sådan här morgon och somnar om en stund till. Resultatet blev att det nästan slutat regna när jag väl kom igång och packade. Och när sovsäcken är packad och kläderna varma så får man ny energi och allt går ganska fort. Jag cyklar några kilometer till Breidalsvik. Där blir det lunch iform av en grönsakssoppa. Morötter,  blomkol och brocoli. Inte vad jag brukar äta men aptiten är enorm och det slinker ner utan problem. Ger mig iväg igen för att ta mog an de sista fjordarna innan jag kommer ner i de södra regionerna. Fjordarna här på östra sidan har varit fantastiska. De är på något vis vilda med svarta klippor och hårda atlantvindar som driver in vågorna. Den täta dimman som kommer från ingenstans och är vanligt förekommande bidrar även den till den hårda bilden. Trots att det varit ett tungt parti att cykla har det varit fantastiskt. Jag älskar den här typen av miljö. Idag har det nog varit den kyligaste dagen av dem alla och kylskåp är totalt överflödigt. Tur att temperaturen inte konkurrerar med frysen iaf. Efter mycket slit i vindarna kommer jag fram till Djupivogur. Här stannar jag och handlar lite mat att ta med mig och en liten middag att avnjutas på plats. Restaurangdelen är av typen gatukök så förväntningarna på min Fish & Chips är på samma nivå som om jag beställer hemma. Ack se fel jag hade. Fisken är perfekt tillagad och verkar fångad direkt ur fjorden. Tur att man har fel ibland. Detta var den godaste Fish & Chips jag någonsin ätit. När jag sätter mig på cykeln ogen har jag bara 2 mindre fjordar kvar att besegra innan jag får ett miljöombyte (tror jag iaf). Än en gång har jag och min karta en dispyt om vägens beläggning. Som tur är visar kartan obelagd väg trots att den är belagd hela vägen. Med tanke på den bit obelagd väg jag cyklade på innan idag så känns det underbart att slippa. Jag fick ha lägsta växel och konstant undvika stenar, gropar och löst grus. När jag nu slagit upp tältet på vägen ut ur den sista fjorden passar jag på att äta några mackor sittandes på en liten klippa och blickar ut över fjorden. På grund av kylan väljer jag att äta de sista i mitt tält. Det bröd jag köpt heter Heilsurbraud Sneidd. Detta tolkar jag som något hälsosamt. Islänningar är fantastiska som lyckas göra hälsosamt bröd som liknar formfranska. Det har dock lite mer karaktär och smak. Gott var det, hälsosamt sätter jag dock frågetecken på. Jag har som sagt fjorden på ena sidan om tältet och på andra sidan har jag klippor. På dessa klippor bor det fåglar. Inte så bra. Runtomkring mig har jag massor av får dessutom. Gulligt tänkte jag när jag valde platsen. Mindre praktiskt tänker jag nu när det fåtal lastbilar som passerat har tutat på de får som går på vägen. God natt med hopp om en god nattsömn.

Dagens färdsträcka: 104km
Total färdsträcka: 1069km

Inga kommentarer

Dag 10

Som vanligt finns det mycket att prata om när man sovit på en brandstation. Det är många saker man lär sig både om orten, regionen och även en hel del räddningstjänst. Då stationen ligger en bra bit utanför Reydarfjördur och dessutom på helt fel håll är det bara till att cykla tillbaka. Passar på att handla lite och även äta lunch på orten. Härifrån finns det två vägval. Det går en lång tunnel genom berget eller så går det en väg runt som följer fjorden. Den ena vägen är 16km medans den andra är 53km. Jag väljer den långa. Det ska vara väldigt vackert och dessutom fick jag nog av tunlar i Norge. Ganska snabbt blir jag och min karta oense. Kartan säger att det är belagd väg och jag påstår att det är grusväg. Jag vet att jag har rätt men kartan ger sig inte. Om den väg jag cyklar på kallas belagd då undrar jag hur den obelagda sträcka längst ut på udden ser ut. Som tur är så får kartan rätt efter några km och det var troligtvis bara en tillfälligt obelagd väg jag var på. Vad som inte var tillfälligt var dock den kraftiga motvinden. Nåja, bara 25km motvind och sedan får man samma vind i ryggen lika länge innan det är dags att ta sig ut ur nästa fjord. Halvvägs ut kommer dimman inrullandes. Den vackra utsikten försvinner fullständigt. Ju längre ut på  spetsen jag kommer desto mer spöklikt blir det. Det är svarta, branta klippor nere vid havet. En sträcka med brant grässlätt och sedan är det branta klippor ovanför mig. På dessa klippor finns det mängder med fåglar. Dessa låter väldigt mycket och överröstar även havets dova muller nedanför. Samtidigt som det är lite kusligt i dimman så är det en mäktig känsla. Man känner sig så liten på något vis. Den korta sträckan med obelagd väg längst ut på udden var hur bra som helst att cykla på. När jag vänder in i nästa fjord räknar jag med att ha kraftig vind i ryggen. Men inte då. Det är i princip vindstilla. Det förblir vindstilla resten av kvällen. Det är en fantastisk sträcka att cykla även om det känns lite jobbigt att se vägen på andra sidan fjorden och veta att det tar någon timme att komma dit. På vägen finns några få mindre samhällen. Dessa samhällen är otroligt väl inrättade för att vara så små. Trots att det bara bor drygt 500 personer så finns det matställe, hotell och bank. De östra fjordarna blir verkligen en upplevelse som är värd allt extra slit. Jag stannar strax innan jag kommer på väg 1 igen. Än så länge har Island visat mig en mängd olika miljöer. De har alla varit väldigt speciella och mäktiga men samtidigt vet jag att jag kommer få minst ett ombyte till och det är sydkusten.

Dagens mätarställning: 107km
Totala mätarställningen: 964km

2 Kommentarer

Dag 9

Den första sträckan för dagen innehöll mycket motvind. Detta kompenserades genom fantastisk utsikt och bra väg som var relativt flack. Passade på att geocacha lite när vägen gjorde en 180graders sväng och gick upp på fjället. Det var ganska enkelt att ta sig upp med kraftig medvind. Vägen mot Egilstadir gick över fjället. I Egilstadir passade jag på att handla lite på Bonus, den stora butikskedjan på Island. Här var det dags att svänga av från väg 1 för andra gången och ta sikte på Reydarfjördur där det finns en heltidsstation. Nu bar det av uppåt i bergen. Det var brant som bara den men som vanligt var det fantastiskt vackert. Strax innan byn gick det brant nedåt och det blev riktigt kallt både på grund av fartvinden och att havt närmade sig. Jag tog en liten tur runt byn för att se om jag kunde hitta stationen men resultatet blev svagt. Jag stannade till vid en bensinmack och frågade. Stationen ligger halvvägs till nästa by, vid aluminiumverket. Bara till att cykla ytterligare några kilometer med andra ord. Det var inga problem att hitta stationen, en grå byggnad med många, stora röda portar. Som vanligt blev jag mycket vänligt bemött och det var inga problem att få sova här. Fick en ordentlig genomgång av stationen och dess bilar. Jag fick blandannat känna på den tyngsta Holmatrospridare jag någonsin provat. Det är en stor station med många bilar men det är bara 2 man per skift. Lagom när jag lagt mig gick larmet.

Dagens cyklometer visar: 95km
Cyklometertotalen: 857km

Inga kommentarer

Naturlig skorssten

video-2012-06-24-19-33-45
En skorssten från underjorden. Även dessa är lätt skumma.

Inga kommentarer

Bubblande lerpölar

video-2012-06-24-19-28-54

Strax öster om Myvatn kan man se dessa bubblande lerpölar. De är skumma!

1 Kommentar

Dag 8

När jag vaknade imorse hade jag bara en begränsad vattenmängd. Jag hade till en flaska sportdryck och sen fick jag välja kaffe & chokladdryck eller någon slags gröt. Det blev kaffe och choklad fast tvärt om. Det var ca 30km att cykla innan jag kunde fylla på vatten. Min tanke var igår att jag skulle fylla på i det vattendrag jag sov men det var så fullt av sedement att jag inte hade lust att dricka det vattnet. Misstänker kraftigt att ökensanden var en faktor i sammanhanget. Appropå den så har jag ökensand precis över allt inklusive i håret. Idag skulle jag ta den rutt som belgarna hade rekomenderat. Förvisso grusväg men det skulle troligen funka med min cykel enligt dem. Med tanke på hur vackert de påstod att det var här och att jag fått indikationer på att det inte fanns något att se på den sträcka av väg 1 jag skulle missa så var valet enkelt. Innan jag kom fram till avtagsvägen stötte jag på ett par vandrare. De verkade sugna på att prata lite så jag stannade. De var Italienare. Jag frågade vart de skulle och de svarade Rom. Det ör långt dit! Om jag förstod dem rätt skulle de kartlägga en gammal led från runt 1000-talet. 5 månader räknade de med att vara iväg. Det är spännande att stöta på så många olika människor. Alla har de en spännande historia att berätta. Jag fick en pin av dem med en logga för deras projekt som jag satte på min väska jag har på styret. Jag cyklade vidare och kom fram till avtagsvägen. När man svängde in var det skyltar som informerade om att vissa vägar i området var förbjudna att köra på utan 4-hjulsdrift och att offroadkörning var förbjudet. Det var en relativt bra grusväg. Lite stenar som stack upp lite här och var och en del vågigheter men annars ganska kompakt. På vägen finns en camping med restaurang där jag köper en köttsoppa. Mätt och belåten med nyfyllt vatten cyklar jag glatt vidare. Det kommer en hel del backar och ett antal hundra höjdmeter skall avverkas innan toppen är nådd. Om det vore asfalterad väg hade det inte varit några problem men med gruset blev det jobbigt. Vissa backar fick jag leda cykeln i eftersom de var aå branta och gruset för löst att bakhjulet bara sprätte till och jag mer eller mindre stod stilla. Emellanåt skar framhjulet ner i sanden och jag fick halvt panikartat slita loss fotwn från pedalen för att parrera. Jag lyckades att undvika att falla helt. Var det då lönt mödan? Ja, det får jag faktuskt säga att det var. Det kändes lite som att vara ute i ödemarken och på resa långt bort i något främmande land och en främmande kultur. Så långt hemmifrån är jag ju faktiskt inte men det kändes så. På de timmar (vilka var ganska många) som jag spenderade på denna ca 40km långa väg var det inte mer än ett 10 tal fordon som passerade. Utsikten var fantastisk. Det var ett öde landakap med berg och vatten. Det är svårt att beskriva men det kändes som att den torra dammiga vägen skulle fortsätta i evigheter ut i ödemarken. Som tur var gjorde den inte detta men hade jag haft en annan cykel hade den gärna fått gjort det. När jag så var ute på väg 1 igen var det belagd väg igen. Även den sträcka som enligt min karta skulle vara obelagd var numera belagt vilket var skönt. Jag fick i ett avep göra av med ca 400 höjdmeter som jag kämpat mig uppför tidigare. Även om dt är skönt att bara kunna rulla en stund så gillar jag inte när det blir så branta och långa nerförsbackar. För det första så blir det alltid kallt som bara den och för det andra så känns det inte så stabiöt med all packning på cykeln och bromsarna tar sådär med all vikt som skjuter på. Ikväll blir det en hyffsat tidig kväll och imorgon har jag som mål att ta mig de ca 70km till Reydarfjördur.

Dagens ansträngning: 83km
Totalt utfört arbete: 762km

1 Kommentar

Lite bilder

image

Ho ho ho, God jul!

God jul på er!

image

Godafoss

image

Badravin

image

Mer badravin

image

Ännu met badravin

På toppen av Hverfell

image

Hetvattensjö

image

Naturlig ånga från marken

image

Månen?

image

Foto utanför tältet 00:08

Inga kommentarer

Dag 7

Det var skönt att vakna och veta att man skulle börja dagen med ett dopp. Det var ändå relativt segt eftersom jag kom i säng så sent igår. Utanför tältet hörde jag bilar som passerade men även någon cykel. Det var framförallt ett troligtvist amerikanskt par aom jag lade märke till. Han sa till sin fru högt och tydligt att det faktiskt var förbjudet att campa utanför campingplatserna här. Jag hade också reflekterat över detta när jag kom igår. Jag hade fått en specifik plats att utgå ifrån för att hitta den varma källan och det var där jag ville slå upp tältet. Det går att nå platsen från två håll och från det hållet jag kom först var det tydliga skyltar att camping var förbjuden. Det jag gjorde var att cykla runt och kom från andra hållet där det visade sig vara skyltfritt. Med andra ord var det ingen camping förbjuden där jag tältade. Jag tog fram badsakerna och började gå. Efter 15m skall man passera en grind. ”Private – No entry”. Så länge ingen ser mig så ser jag inte skylten. Följer stigen och den skiss jag fått och efter en knapp kilometer hittar jag platsen. Det so. Skiljer sig från beskrivningen är att det inte finns något rep men jag misstänker att de plankor som ligger där ersätter det tidigare repet. Börjar min nerklättring och kommer till en träplattform ca 5-10m ner. Bytar om och börjar klättra nerför stegen. Det ryker om vattnet och där stegen står är det uppskattningsvis 1m djupt och på båda sidorna den naturliga plattformen är det en brant och sedan ca 5m djupt. Vattnet är stilla och helt klart. Doppar tån. Wow! Det är som att krypa ner i bubbelpoolen på badet. Skulle tro att det är drygt 40grader varmt. Simmar runt lite och njuter av det solljus som strimmar ner i sprickan på sina ställen. Lite här och var står det stearinljus. Klättrar upp och hämtar min Viking Lager som skiftet på Akureyri räddningstjänst skänkte till mig för att drickas på denna plats. Den smakar ljuvligt. Detta kommer absolut vara en av höjdpunkterna på denna resa. Det är en enklare klättring upp ur ravinen men ändå inte helt riskfri. När jag kommer tillbaka till tältet skickar jag ett sms till en av brandmännen som jag lovat att göra. Börjar packa ihop mina saker för att börja röra på mig. Vem kommer då cyklandes på vägen? Jo min Schweiziske vän. Som vanligt snackar vi en bra stund. Han hade tagit ett snabbt bad i en annan källa i närheten men han tyckte det var något för varmt vilket även Lonely planet skriver om de källorna. Misstänker att min källa var snäppet svalare eller så är det jag som älskar värme mer. Lagom när allt är packat så börjar det regna. Eftersom jag planerat en vandring till toppen av Hverfell tar jag walkingskor och inte cykelskor på mig. Tänker cykla inom byn och köpa gas och fylla vatten innan jag tar mig an bestigningen. Eftersom jag inte har skoskydd på mig så lyckas jag blöta ner skor och strumpor på den korta cyklingen. I byn ser jag ett gäng på 4-5 tysktalande cyklister. Tror inte det skulle passa mig att cykla i så ator grupp. Får tag i ny gas och fyller på vatten. Träffar på Schweizaren igen och även denna gång talar vi en stund. Har under eftermiddagen känt mig lite omotiverad. Vet inte riktigt varför men regnet är säkerligen en faktor men även det att Måns fyller 8år idag. Kan inte säga att jag har hemlängtan för det känns ändå tråkigt att inte vara hemma och kunna fira honom. Jag får hitta på något speciellt med honom när jag kommer hem. Efter att ha vacklat lite om jag skall ta mig an Hverfell eller ej så bestämmer jag mig för att göra det. Det är trots allt inte var dag man får chansen att klättra upp på en vulkan och titta ner i kratern. Det är dessutom en vulkan som ser ut så som man tänker sig en vulkan, en välformad kon med ett runt hål i mitten. För att komma dit får man cykla en liten grusväg som bitvis inte är ganska mjuk. Med smala däck är det inte det enklaste att ta sig fram men det går. Det går en bra stig upp på toppen men det känns lite i benen om man går på med lite tempo. Uppe på kanten passar jag på att ringa Måns. Han säger åt mig att inte grilla ner i vulkanen, ett tips jag tänker lyda även om det inte hade varit någon större fara just på denna vulkan. Det är en fantastisk utsikt över myvatn och alla vulkankratrar som finns runt omkring. Väl nere igen påbörjar jag min cykling för dagen. Bara en km förbi den väg jag cyklat in dagen innan stannar jag och fotograferar lite. Det är en hetvattenssjö som ligger i anslutning till ett kraftverk. Det fräser, pyser och ångaer lite här och var från både sjön och marken. Det är en udda syn. Direkt efter mitt stopp tar jag mig an en 10% backe. Rullar ner på andra sidan och det är åter dags att stanna. Det är ett område med bubblande lerpölar och ångande hål. Helt surealistiskt. Nackdelen är att all lera fastnar i skorna. Jag fick ta en tältpinne och gräva fram mina skår någonstans bakom all lera. Det var dock värt besväret för att få se detta fenomen. Landskapet blir nu ganska grått. Det är lavafällt efter lavafällt. På vägen stöter jag på 2 norrmän som lagar mat i vägkanten. De cyklar bitvis och åker mellan intressanta områden med buss. Det är strax efter detta möte som jag märker att landskapet ändras igen. Det är fortfarnde grått men nu försvinner det mesta av växtligheten också. Jag har nu kommit in i, vad jag hört är Europas största öken. Jag cyklar en bit till och bestämmer mig för att slå läger. Det är en udda känsla att slå upp tält i en öken men så värst mycket äventyr känns det inte som eftersom bilarna passerar med jämna mellanrum och jag har en skylt 100m från tältet som säger ”Cafe 4km”. Något som dock irriterar mig är ökensanden som fastnar precis överallt. Jag lär ha sand från denna plats med mig hem.

Dagens kortcykling: 57km
Totalt: 679km.

1 Kommentar