Dag 13


Det var en riktigt blåsig natt och tältet fladdrade ordentligt i vinden. Under natten var det dessutom riktigt kallt vilket jag endast märkte i ansiktet. I sovsäcken är det riktigt varmt och gott. På morgonen när solen börjar värma blir det dock ganska varmt i tältet trots vinden. Att packa tält i kraftig vind är inte det enklaste. Jag har dock vant mig och hittat lite knep för att det inte ska blåsa bort något. När jag packat klart kommer holländarna ut ur sin husbil. Vi pratar lite och de får adressen till denna sida. Jag bestämmer mig för att ta en titt på den tredje sjön som finns i området. Misstänker att även den har lite isberg även om sjön är den minsta. Efter någon kilometer på stora vägen ser jag avtagsvägen och bara några hundra meter in på den står en vit iveco buss som jag känner igen. Det är ett gäng spanjorer som åker runt i den. Den stannade framför mig igår och då vällde det ut människor ur den. Jag cyklar upp på grusvägen och ställer cykeln vid en bänk. Över kullarna kommer nu spanjorerna. De är sissådär en 7-8 stycken vad jag minns det som. Räknade dem inte. Jag tar den korta promenaden tills jag får syn på sjön som knappt är någon sjö utan mer ett vattendrag. Isbergen lyser med sin frånvaro. Där glaciärarmen går över i vad jag trodde skulle vara sjön finns det små sandkullar. Enda fördelen med denna plats är att man kan komma ända fram till glaciären men det är ganska långt dit så jag bestämmer mig för att gå tillbaka till cykeln. På väg tillbaka möter jag holländarna som också tänkt ta sig en titt på sjön. Vindarna är lite sådär. Deär ganska kraftiga men jag har dem inte framför mig utan de växlar lite mellen sido och lite grand bakifrånvind. Går ganska bra att cykla. När jag cyklat ett ganska bra tag hittar jag ett lämpligt matställe. Parkerar cykeln och går in. Det jag får syn på är 2 hela busslaster med turister och de är helt utan guide i butiken. Herre jisses! De springer rundor överallt och kaoset är fullständigt. Inte ens bildandet av en normal kö fungerar. Nä, för vissa ska promt gå före och hämta sin bricka och sina bestick för att sedan ställa sig lite längre fram, mitt i kön och läsa menyn, bestämma sig för att sedan gå tillbaka och ställa sig sist i kön. Alla kör sitt eget system verkar det som. En kvinna tar en öl i butiken. Ställer sig i kassakön, smiter före den personen framför för att fråga om priset och sedan går hon ur kön. Hon verkar fundera, muttrar lite för sig själv och ställer tillbaka ölen. Jag funderar på att cykla vidare utan lunch för i det här kaoset står jag inte ut. Jag avaktar dock lite och efter ett tag kommer busschauffören och vallar in folket. Med endast ett busslass kvar där de flesta sitter och äter ställer jag mig i kön. Även om maten var relativt dyr så var den väl värd att vänta på. Medans jag äter kommer det en rejäl skur utanför. När jag tittar åt det hållet jag ska åt så ser det mörkt ut. Riktigt mörkt. Regnet avtar och solen kikar fram. Mörkret längre fram kvarstår dock. Eftersom jag lämnat cykelhjälmen på cykeln är det en blöt cykelhjälm jag tar på mig. Konstigt hur mycket vatten en cykelhjälm kan innehålla. Bara några kilometer från matstället stannar jag och pratar med ett polskt par. De har cyklat ifrån ovädret hela dagen och pratar om en fantastisk medvind vilket innebär en ganska otrevlig motvind för mig. Efter ett kort samtal cyklar jag vidare för att bara några minuter senare stanna och samtala med ett holländskt par. De pratar om samma medvind och en ca 30km lång raksträcka. När jag rundar nästa kurva förstår jag. En gigantisk raksträcka med en enorm motvind. Suck. Mot förmodan går det ganska okej att cykla eftersom det är plant. Det är dock väldigt tråkigt. Det är långt, det blåser och det är grå och svart öken som är helt platt på båda sidor om mig. Inget upplyftande alls. När jag väl tar mig igenom detta ökenlandskap kommer det lite mer kullar och klippor som är vackert gröna en bra bit upp. Det är ett riktigt vackert landskap. Senare kommer det även en del vackra vattenfall. Plötsligt försvinner detta landskap och det blir mossbevuxen lavaterräng. Även detta ganska vackert. Det är gigantiska fält som på ena sidan sträcker sig så långt jag kan se och på andra sidan har jag  en bergvägg i horisonten. Jag slår upp tältet i detta lavalandskap. Eftersom det är vindstilla så är det inga problem att det är svårt att få fäste med tältpinnarna. Jag får upp tältet och kryper in. När jag stängt blixtlåset hör jag de första regndropparna mot tältduken. Nu kommer även blåsten och tältduken prasslar kraftigt. Jaja, trött som jag är somnar jag utan problem somnar jag ändå.

Dagens runda: 126km
Totalt än sålänge: 1345km

  1. Inga kommentarer än.
(publiceras inte)