Dag 15


Då var dagen kommen när jag packar ihop mitt tält för sista gången den här resan. Det känns som vanligt lite underligt. Alla dessa rutinar man skapar som imorgon inte behövs mer. Samtidigt är det skönt att återgå till det normala igen även om det inte blir fullt ut denna gången eftersom jag inte kommer hem förren på fredag. Jag ger mig iväg och första målet för dagen blir Selfoss där jag tänker luncha. Det märks på trafiken att jag närmar mig mer tätbebyggda områden. Den är tätare och det visas mindre hänsyn. När jag kommer in i Selfoss möts jag av en Amerikansk cyklist som påbörjar sin resa denna dag. Han gratulerar mig till att jag slutför min cykling och jag önskar honom lycka till med sin. När jag kommer in mot centrum ser jag en bensinmack, en hamburgerbar och KFC. Varken hamburgare eller mat från macken är jag särskilt sugen på eftrrsom det är det som jag fått tag på under mina 15 dagar. Jag bestämmer mig för att testa KFC för första gången i mitt liv. Tja. Vet inte vad man ska säga men det är väl sådär. Jag får mat i magen iaf. Blir sittandes ganska länge. Känner att jag har tid att ta det lugnt idag. Telefonen får sig en riktig laddning så att jag kan lyssna på lite ljudbok på vägen. Det var ett tag sedan. Efter Selfoss är det en sista utmaning innan man kommer fram till Reykjavik. Det är ett litet fjäll man ska över. Det suger lite i benen att ta sig upp men jag har haft betydligt tuffare backar under denna resa. När jag är längst uppe så möter jag 2 cyklister. Även dessa är Amerikaner. Den ene ska bara cykla till Vik och den andre ska ”försöka” ta sig runt ön. Min gissning är att han inte kommer fixa det med tanke på de klagomål han hade efter denna första lilla utmaning. Jag funderar till och med på om de kommer orka ta sog till Vik. När jag närmar mig Reyljavik tar jag kontakt med räddningstjänsten och får reda på att jag ska bo på stationen i Hapnafjördur. Jag ställer in GPS:en och cyklar på. Den sista biten känns behaglig och väl framme blir det en härlig och välbehövd bastu. Jag får skjuts till affären så jag kan handla lite mat. Det är inte var dag man åker Isländsk ambulans för att handla lite. Trots att jag känner mig ganska sliten kommer jag inte isäng förren kl 1. Då är alla mina kläder tvättade aå jag har något att ha på mig när jag ska göra stan imorgon.

Cykeldistans till Reykjavik: 121km
Total distans CRI2012: 1616km

  1. #1 av Renate, juli 3, 2012 - 6:51 e m

    Grattis Dennis till ännu ett fullbordat äventyr.Jag hoppas vi ses snart.Ha det gott resten av Islandsvistelsen.

  2. #2 av Elin, juli 3, 2012 - 9:09 e m

    Du är…..grymmmmm!!!
    (Dennis, jag erbjuder dig att tälta i min trädgård….du kan ju med fördel cykla hit)

    Kram på dig och njut de sista dagarna!

(publiceras inte)