Första dagen utan cykel


Jag vaknar vis 7 tiden av att högtalaren på rummet börjar låta. Om det var någon form av väckning eller om det var ett larm vet jag inte. Jag går upp men känner mig lite sliten så jag lägger mig en stund på sängen. Återigen vaknar jag av högtalaren. Jag känner mig som ett vrak. Helt utpumpad och huvudvärk. Jag lyckas ta mig ner och få i mig lite frukost men går upp på rummet och lägger mig en stund igen. När jag vaknar vid 14 tiden känner jag mig hyffsat okej. Tror att min kropp gav sig tillkänna och begärde lite vila. Jag kollar upp lite bussar och beger mig mot Reykjavik. Det var skönt att komma ut och röra på sig. Jag bestämmer mig för att ta nästa busshållplats istället. På vägen hittar jag en glasskiosk och tar en kulglass med 3 kulor. Det var 3 gigantiska kulor och t.o.m. jag hade svårt att få ner hela glassen (men jag lyckades givetvis). Resultatet blev att huvudvärken blev värre men det var det värt för glassen var himla god. Medans jag åt glassen hade jag passerat ytterligare några hållplatser och jag bestämmer mig för att gå hela vägen vilket blir runt 10km. Jag promenerar utmed vattnet när jag plötsligt känner hur det skvätter till i håret. Även om det småregnat lite till och från så var jag ganska säker på att detta inte var någon regndroppe. På min röda tröja ser jag en tydlig vit fläck. Det finns alltid en första gång för allt och detta var första gången en fiskmås skitit på mig. Nåja, om det ändå ska hända så kan det lika väl ske i Reykjavik. Väl nere i centrum strosar jag mest rundor och njuter. Det är en mysig stad att promenera i med många små mysiga egenheter. Jag hittar en restaurang vid namn Hornid som verkar mysig. De serverar isländska fiskrätter men har även italiensk mat som pizza och pasta. Lonelyplanet beskriver restaurangen som att den har en ”lättsam atmosfär” vilket jag kan hålla med om. Jag tar saltad torsk med risotto och en limeyoghurtsås. In kommer en vacker talrik med mycket god mat. Till efterrätt tog jag en pannacotta med blåbärsskyr och en kaffe. Även detta var mycket gott. Kände att det var skönt att äta lite lyxigare efter all torrmat och bensinstationsmat. Jag strosar vidare och njuter av den härliga kvällen. Det är något särskilt med atmosfären här i Reykjavik, den är gemytlig på något vis. Jag inser plötsligt att klockan är över 21. Man märker inte riktigt att det blir sent eftersom solen fortfarande lyser på himlen och det är ljust. Jag fick ingen egen nyckel till stationen så det känns dumt att komma tillbaka allt för sent. Jag tar mig till BSI som här huvudbusscentralen. Får vänta ca 20minuter innan bussen kommer. Det går smidigt att ta sig tillbaka och hållplatsen är bara 500m från stationen. Lagom till att jag kommer så kommer även en ambulans tillbaka så jag kommer in utan problem. Jag inser också att Islänningar har sena vanor. Klockan närmar sig 24 och då kommer det fram tårta. En av brandmännen fyller år. En god banan/chokladtårta. Jag blir påtvingad den sista biten med orden ”du som cyklat behöver den”. Nåja, den var god så det var inga problem att få ner. Sen går larmet. Även denna station som brandmännen själva kallar för ”lazytown” får altså larm. Jag fattar inte ett jota av vad som sägs men med tanke på farten misstänker jag att det är något allvarligt. Jag går upp på rummet och tänker fixa lite saker när jag hör lite aktivitet där nere. Jag går ner och möter lite folk. De är inkallade och allt eftersom så trillar det in mer folk. Jag får reda på att det är en bilverkstad/billackering som brinner. Från stationen ser man en rejäl rökpelare en bra bit bort. Efter ett tag inser jag att detta kommer ta hela natten så jag bestämmer mig för att gå upp på rummet och skriva detta inlägg och sedan sova så att jag inte är helt slut imorgon. Godnatt!

  1. Inga kommentarer än.
(publiceras inte)