Dag 10


Som vanligt finns det mycket att prata om när man sovit på en brandstation. Det är många saker man lär sig både om orten, regionen och även en hel del räddningstjänst. Då stationen ligger en bra bit utanför Reydarfjördur och dessutom på helt fel håll är det bara till att cykla tillbaka. Passar på att handla lite och även äta lunch på orten. Härifrån finns det två vägval. Det går en lång tunnel genom berget eller så går det en väg runt som följer fjorden. Den ena vägen är 16km medans den andra är 53km. Jag väljer den långa. Det ska vara väldigt vackert och dessutom fick jag nog av tunlar i Norge. Ganska snabbt blir jag och min karta oense. Kartan säger att det är belagd väg och jag påstår att det är grusväg. Jag vet att jag har rätt men kartan ger sig inte. Om den väg jag cyklar på kallas belagd då undrar jag hur den obelagda sträcka längst ut på udden ser ut. Som tur är så får kartan rätt efter några km och det var troligtvis bara en tillfälligt obelagd väg jag var på. Vad som inte var tillfälligt var dock den kraftiga motvinden. Nåja, bara 25km motvind och sedan får man samma vind i ryggen lika länge innan det är dags att ta sig ut ur nästa fjord. Halvvägs ut kommer dimman inrullandes. Den vackra utsikten försvinner fullständigt. Ju längre ut på  spetsen jag kommer desto mer spöklikt blir det. Det är svarta, branta klippor nere vid havet. En sträcka med brant grässlätt och sedan är det branta klippor ovanför mig. På dessa klippor finns det mängder med fåglar. Dessa låter väldigt mycket och överröstar även havets dova muller nedanför. Samtidigt som det är lite kusligt i dimman så är det en mäktig känsla. Man känner sig så liten på något vis. Den korta sträckan med obelagd väg längst ut på udden var hur bra som helst att cykla på. När jag vänder in i nästa fjord räknar jag med att ha kraftig vind i ryggen. Men inte då. Det är i princip vindstilla. Det förblir vindstilla resten av kvällen. Det är en fantastisk sträcka att cykla även om det känns lite jobbigt att se vägen på andra sidan fjorden och veta att det tar någon timme att komma dit. På vägen finns några få mindre samhällen. Dessa samhällen är otroligt väl inrättade för att vara så små. Trots att det bara bor drygt 500 personer så finns det matställe, hotell och bank. De östra fjordarna blir verkligen en upplevelse som är värd allt extra slit. Jag stannar strax innan jag kommer på väg 1 igen. Än så länge har Island visat mig en mängd olika miljöer. De har alla varit väldigt speciella och mäktiga men samtidigt vet jag att jag kommer få minst ett ombyte till och det är sydkusten.

Dagens mätarställning: 107km
Totala mätarställningen: 964km

  1. #1 av Renate, juni 28, 2012 - 1:43 e m

    Vilken spännande läsning du levererar varje dag.Hoppas du har turen med dig i fortsättningen.
    Ha det gott.

  2. #2 av Elin, juni 28, 2012 - 9:08 e m

    Ja Dennis, vilken upplevelse du är med om, Island har jag hört mycket fint om. Njut, Danmark (som jag förmodar är nästa etapp) torde nog inte kunna leverera samma känsla…

    Kram

(publiceras inte)